Bestand:Reflection in Blue (Eva Bonnier) - Nationalmuseum - 18706.tif
Oorspronkelijk bestand (2.720 × 3.422 pixels, bestandsgrootte: 26,65 MB, MIME-type: image/tiff)
Onderstaande beschrijving komt van de beschrijving van het bestand daar.
Eva Bonnier: Reflection in Blue | |||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kunstenaar |
artist QS:P170,Q454670 |
||||||||||||||||||||||||||
Titel |
English: Reflection in Blue Svenska: Reflex i blått |
||||||||||||||||||||||||||
Soort object |
schilderij object_type QS:P31,Q3305213 |
||||||||||||||||||||||||||
Beschrijving |
English: Eva Bonnier’s depictions of terminal illness, bring us a pared-down everyday perspective, with the artist challenging the stereotypical female bourgeois ideal of the time. Women are presented as “subjects” with strong integrity and not as fragile objects. In Reflection in Blue, from 1887, the figures are painted from a realistic perspective, placing us in the same room as the ailing person.
Around the turn of the 20th century, convalescing women are a popular theme in art. Those images should be seen in the context of the prevailing view of and construction of femininity, and thus of the standardisation of the female body. During the 19th century, two key images of women evolved: the weak, sensitive and psychosomatic upper class woman and the strong, dangerous and infectious lower class woman. The “Convalescent” became a symbol of female fragility and thus evidence of women’s inability to take part in public life. Those images can be seen as a reaction to the emancipation of women at the time and as an attempt to return them to the home and the private sphere. But in the Nordic region one could find many hundreds of female artists and authors during this period. The female artists in Sweden were privileged compared with their European sisters, since they had access to an academic education. The women’s department of the Royal Swedish Academy of Fine Arts in Stockholm opened in 1864, and the professional women had a major influence on the cultural life of the period. They changed both the view of the role of the artist and that of middle-class family life, and in so doing they shook the norm of the male artist to the core. But at the turn of the century there was a backlash and women’s emancipation was thwarted, together with a widespread fear of the “New Woman”.Svenska: I Eva Bonniers sjukdomsbilder möter vi avskalade vardagsskildringar av kvinnor. Motiv där konstnären ifrågasätter tidens stereotypa kvinnlighetsideal. Kvinnorna är skildrade som subjekt med stark integritet och inte som bräckliga objekt. I Reflex i blått, som är från 1887, är figurerna gestaltade utifrån ett realistiskt perspektiv där vi som betraktare befinner oss i samma rum som den sjuke.
Kring sekelskiftet 1900 var bilder av kvinnliga konvalescenter ett ofta förekommande motiv. Bilderna bör sättas i samband med konstruerandet av tidens syn på kvinnlighet och därmed med normeringen av kvinnokroppen. Under 1800-talet formades två viktiga bilder av kvinnan, den svaga, ömtåliga och sjukliga överklasskvinnan och den starka, farliga och smittsamma underklasskvinnan. Konvalescenten blir ett tecken för kvinnokönets bräcklighet och därmed ett bevis för kvinnans oförmåga att delta i det offentliga livet. Bilderna kan ses som en reaktion mot tidens kvinnofrigörelse och ett försök att återföra kvinnorna till hemmet och den privata sfären. Vid den här tiden fanns det enbart i Norden, tack vare den gryende kvinnofrigörelsen, många hundra kvinnliga konstnärer och författare. De kvinnliga konstnärerna i Sverige var privilegierade jämfört med sina europeiska systrar, eftersom de hade tillgång till akademiundervisning . Den Qvinliga afdelningen på Konstakademien i Stockholm öppnades redan 1864. De yrkesverksamma kvinnorna tog och fick mycket utrymme i det offentliga konstlivet. De förändrade tidens syn på både konstnärsrollen och det borgerliga familjelivet. De rubbade därmed den manliga konstnärsnormen som kom i gungning. På 1890-talet kom det en motreaktion, en backlash. |
||||||||||||||||||||||||||
Oorspronkelijk onderschrift InfoField | English: Eva Bonnier’s depictions of terminal illness, bring us a pared-down everyday perspective, with the artist challenging the stereotypical female bourgeois ideal of the time. Women are presented as “subjects” with strong integrity and not as fragile objects. In Reflection in Blue, from 1887, the figures are painted from a realistic perspective, placing us in the same room as the ailing person.
Around the turn of the 20th century, convalescing women are a popular theme in art. Those images should be seen in the context of the prevailing view of and construction of femininity, and thus of the standardisation of the female body. During the 19th century, two key images of women evolved: the weak, sensitive and psychosomatic upper class woman and the strong, dangerous and infectious lower class woman. The “Convalescent” became a symbol of female fragility and thus evidence of women’s inability to take part in public life. Those images can be seen as a reaction to the emancipation of women at the time and as an attempt to return them to the home and the private sphere. But in the Nordic region one could find many hundreds of female artists and authors during this period. The female artists in Sweden were privileged compared with their European sisters, since they had access to an academic education. The women’s department of the Royal Swedish Academy of Fine Arts in Stockholm opened in 1864, and the professional women had a major influence on the cultural life of the period. They changed both the view of the role of the artist and that of middle-class family life, and in so doing they shook the norm of the male artist to the core. But at the turn of the century there was a backlash and women’s emancipation was thwarted, together with a widespread fear of the “New Woman”.Svenska: I Eva Bonniers sjukdomsbilder möter vi avskalade vardagsskildringar av kvinnor. Motiv där konstnären ifrågasätter tidens stereotypa kvinnlighetsideal. Kvinnorna är skildrade som subjekt med stark integritet och inte som bräckliga objekt. I Reflex i blått, som är från 1887, är figurerna gestaltade utifrån ett realistiskt perspektiv där vi som betraktare befinner oss i samma rum som den sjuke.
Kring sekelskiftet 1900 var bilder av kvinnliga konvalescenter ett ofta förekommande motiv. Bilderna bör sättas i samband med konstruerandet av tidens syn på kvinnlighet och därmed med normeringen av kvinnokroppen. Under 1800-talet formades två viktiga bilder av kvinnan, den svaga, ömtåliga och sjukliga överklasskvinnan och den starka, farliga och smittsamma underklasskvinnan. Konvalescenten blir ett tecken för kvinnokönets bräcklighet och därmed ett bevis för kvinnans oförmåga att delta i det offentliga livet. Bilderna kan ses som en reaktion mot tidens kvinnofrigörelse och ett försök att återföra kvinnorna till hemmet och den privata sfären. Vid den här tiden fanns det enbart i Norden, tack vare den gryende kvinnofrigörelsen, många hundra kvinnliga konstnärer och författare. De kvinnliga konstnärerna i Sverige var privilegierade jämfört med sina europeiska systrar, eftersom de hade tillgång till akademiundervisning . Den Qvinliga afdelningen på Konstakademien i Stockholm öppnades redan 1864. De yrkesverksamma kvinnorna tog och fick mycket utrymme i det offentliga konstlivet. De förändrade tidens syn på både konstnärsrollen och det borgerliga familjelivet. De rubbade därmed den manliga konstnärsnormen som kom i gungning. På 1890-talet kom det en motreaktion, en backlash. |
||||||||||||||||||||||||||
Datum |
1887 date QS:P571,+1887-00-00T00:00:00Z/9 |
||||||||||||||||||||||||||
Techniek |
olieverf op doek medium QS:P186,Q296955;P186,Q12321255,P518,Q861259 |
||||||||||||||||||||||||||
Afmetingen |
|
||||||||||||||||||||||||||
Collectie |
institution QS:P195,Q842858 |
||||||||||||||||||||||||||
Inventarisnummer |
NM 1702 |
||||||||||||||||||||||||||
Exhibition history |
|
||||||||||||||||||||||||||
Inscripties |
Svenska: Signerad: Eva Bonnier. 87. |
||||||||||||||||||||||||||
Referenties | |||||||||||||||||||||||||||
Bron/fotograaf | Nationalmuseum | ||||||||||||||||||||||||||
Toestemming (Hergebruik van dit bestand) |
|
Items getoond in dit bestand
beeldt af
Reflection in Blue Engels
Bestandsgeschiedenis
Klik op een datum/tijd om het bestand te zien zoals het destijds was.
Datum/tijd | Miniatuur | Afmetingen | Gebruiker | Opmerking | |
---|---|---|---|---|---|
huidige versie | 8 okt 2016 12:35 | 2.720 × 3.422 (26,65 MB) | AndreCostaWMSE-bot | {{Artwork |other_fields_1 = |artist = {{Creator:Eva Bonnier}} |title = {{en|Reflection in Blue}} {{sv|Reflex i blått}} |wikidata = Q18574395 |object_type = painting |description =... |
Bestandsgebruik
Dit bestand wordt op de volgende pagina gebruikt:
Globaal bestandsgebruik
De volgende andere wiki's gebruiken dit bestand:
- Gebruikt op ast.wiki.x.io
- Gebruikt op be.wiki.x.io
- Gebruikt op da.wiki.x.io
- Gebruikt op en.wiki.x.io
- Gebruikt op es.wiki.x.io
- Gebruikt op eu.wiki.x.io
- Gebruikt op hy.wiki.x.io
- Gebruikt op pl.wiki.x.io
- Gebruikt op pl.wikisource.org
- Gebruikt op ru.wiki.x.io
- Gebruikt op sv.wiki.x.io
- Gebruikt op uk.wiki.x.io
- Gebruikt op www.wikidata.org
Metadata
Dit bestand bevat metadata met EXIF-informatie, die door een fotocamera, scanner of fotobewerkingsprogramma toegevoegd kan zijn.
Gebruikte software | Adobe Photoshop CS2 Windows |
---|---|
Breedte | 2.720 px |
Hoogte | 3.422 px |
Bits per component |
|
Compressiemethode | Ongecomprimeerd |
Pixelcompositie | RGB |
Locatie afbeeldingsgegevens | 25.578 |
Oriëntatie | Normaal |
Aantal componenten | 3 |
Rijen per strip | 3.422 |
Bytes per gecomprimeerde strip | 27.923.520 |
Horizontale resolutie | 300 dpi |
Verticale resolutie | 300 dpi |
Gegevensstructuur | chunky gegevensformaat |
Tijdstip laatste bestandswijziging | 29 mei 2006 13:51 |
Auteursrechtenhouder | Foto Nationalmuseum |
Kleurruimte | Ongekalibreerd |